Note To Self
nånting,
jag vet inte vad men nånting känns konstigt,
konstigt, fel och helt annorlunda.
känslan gnager inuti mig och gör sig påmind hela tiden.
jag vet vad som är rätt och fel, jag vet.
men om det känns rätt? fast man vet att det är fel, vad gör man då?
jag vet inte vad men nånting känns konstigt,
konstigt, fel och helt annorlunda.
känslan gnager inuti mig och gör sig påmind hela tiden.
jag vet vad som är rätt och fel, jag vet.
men om det känns rätt? fast man vet att det är fel, vad gör man då?
kärlek
läs det. jag har rätt!
en sak som jag har funderat på jävligt länge är varför man bli tillsammans med någon när man är typ 15,16,17,18 år? alltså vafan, man vet ju nästan säkert att det inte kommer hålla hela livet? man vet nästan säkert att man kommer bli sviken eller svika den andra personen på ett eller annat sätt och man vet att det kommer en dag då man står det, helt ensam, igen. varför är man så jävla idiotisk att man plågar sig, om och om igen? varför utsätter man sig för det som sårar mest i hela världen? och varför provar man igen, med nya personer fast man vet hur det kommer att gå? varför låter man sig själv luras och tro att "han kommer vara min föralltid"? varför tror man att en guldring ska göra kärleken och förhållandet starkare? Och varför i helvete är vi så dumma att vi låter oss må bra i några månader för att sen, när det tar slut vill, bara lägga sig ner och vilja dö? Varför tillåter vi oss att må så? Alla vet att det inte finns något som sårar mer än kärlek, och ändå älskar vi. Ändå skaffar vi pojk/flickvänner och ändå förlovar vi oss. Fan vad vi människor är dumma i huvudet.
en sak som jag har funderat på jävligt länge är varför man bli tillsammans med någon när man är typ 15,16,17,18 år? alltså vafan, man vet ju nästan säkert att det inte kommer hålla hela livet? man vet nästan säkert att man kommer bli sviken eller svika den andra personen på ett eller annat sätt och man vet att det kommer en dag då man står det, helt ensam, igen. varför är man så jävla idiotisk att man plågar sig, om och om igen? varför utsätter man sig för det som sårar mest i hela världen? och varför provar man igen, med nya personer fast man vet hur det kommer att gå? varför låter man sig själv luras och tro att "han kommer vara min föralltid"? varför tror man att en guldring ska göra kärleken och förhållandet starkare? Och varför i helvete är vi så dumma att vi låter oss må bra i några månader för att sen, när det tar slut vill, bara lägga sig ner och vilja dö? Varför tillåter vi oss att må så? Alla vet att det inte finns något som sårar mer än kärlek, och ändå älskar vi. Ändå skaffar vi pojk/flickvänner och ändå förlovar vi oss. Fan vad vi människor är dumma i huvudet.
Mörkertal
jag behöver värkligen skriva av mig.
jag behöver skriva flera tusen sidor.
flera tusen ord och ännu fler tusen meningar.
Jag behöver skriva exakt vad jag känner och exakt hur jag mår.
jag behöver skriva vad jag tycker och tänker om han och hon, den och dom.
men tyvärr så kan man inte det på internet,
eftersom folk har så glappa käftar som läcker skvaller och skit snack hela tiden!
det läcker lögner och hårda ord från er.
stäng käften förfan.
det läcker.
I don't even miss you holding me
Don't think I'd cry for you baby
Are you crazy?
(- fan vad jag ljuger, men ibland behöver man ljuga, tillochmed för sig själv, för att må bra)
jag behöver skriva flera tusen sidor.
flera tusen ord och ännu fler tusen meningar.
Jag behöver skriva exakt vad jag känner och exakt hur jag mår.
jag behöver skriva vad jag tycker och tänker om han och hon, den och dom.
men tyvärr så kan man inte det på internet,
eftersom folk har så glappa käftar som läcker skvaller och skit snack hela tiden!
det läcker lögner och hårda ord från er.
stäng käften förfan.
det läcker.
I don't even miss you holding me
Don't think I'd cry for you baby
Are you crazy?
(- fan vad jag ljuger, men ibland behöver man ljuga, tillochmed för sig själv, för att må bra)
varfördärför
Jag har faktiskt ingen aning om vad jag vill med mitt liv längre, inte för att jag igentligen behöver veta det men...
ena sekunden så vill jag bara ut, ut och resa eller ut och träffa folk, bara ut och leva,
medans jag i nästa sekund bara vill låsa in mig på mitt rum och sitta där i några månader och se om någon saknar mig.
ibland vill jag hoppa av skolan och börja jobba och ibland är jag så jävla glad att jag kan vakna och sjukanmäla mig ifrån skolan i stort sätt när jag vill, utan att det får några konsekvenser.
ibland älskar jag att vara ensam och singel och ibland svider, svider, svider det att veta att jag är ensam.
Ibland önskar jag att jag var 10 år igen och mitt största bekymmer var att min finaste barbie docka hade tappat en arm, och ibland vill jag bara bli vuxen, flytta hemifrån och ta hand om mitt liv helt själv.
Det är värkligen inte bra att tänka, inte bra alls.
ena sekunden så vill jag bara ut, ut och resa eller ut och träffa folk, bara ut och leva,
medans jag i nästa sekund bara vill låsa in mig på mitt rum och sitta där i några månader och se om någon saknar mig.
ibland vill jag hoppa av skolan och börja jobba och ibland är jag så jävla glad att jag kan vakna och sjukanmäla mig ifrån skolan i stort sätt när jag vill, utan att det får några konsekvenser.
ibland älskar jag att vara ensam och singel och ibland svider, svider, svider det att veta att jag är ensam.
Ibland önskar jag att jag var 10 år igen och mitt största bekymmer var att min finaste barbie docka hade tappat en arm, och ibland vill jag bara bli vuxen, flytta hemifrån och ta hand om mitt liv helt själv.
Det är värkligen inte bra att tänka, inte bra alls.
